Tillbaka till startsidan

Frågor och svar om det nya CSN-förslaget, vad som kommer hända och varför det är dåligt.

Vad innebär förslaget?
Kommittén har föreslagit att sänka rätten till CSN-bidrag och lån från sex till fyra år. Endast de som läser utbildningar som är längre än fyra år ska ha rätt till längre studiemedel. Läs mer: http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/34/54/7bb73d15.pdf

Vilka har föreslagit sänkningen?
Förslaget kommer från den studiesociala kommittén som tillsattes av den borgerliga regeringen i november 2007. Kommittén fick till uppgift att föreslå förändringar som bl.a. hur systemet kan förenklas, se över beloppsnivåerna samt undersöka hur statens administrativa utgifter kring studiestödet kan minska. Läs direktiven i sin helhet här : http://www.sou.gov.se/studiesocial/direktiv.htm

Kan verkligen regeringen lastas för kommitténs förslag?
Det är regeringen som har tillsatt kommittén, en majoritet av medlemmarna i den kommer från regeringspartier och förslaget har bl.a. på DN Opinion lagts fram av borgerliga riksdagsledamöter. Förslaget har inte mött något mothugg från regeringshåll, förutom att regeringen ställer sig skeptisk till den föreslagna höjningen av studiebidraget. Läs mer: http://www.dn.se/opinion/debatt/inkomstprovning-for-studielan-avskaffas-1.833057och http://www.dn.se/ekonomi/leijonborg-tonar-ned-chanserna-for-hojt-studiebidrag-1.833484

Kommer jag kunna få studiestöd om jag läser längre än fyra år?
Ja, de som läser till en längre utbildning och redan klarat 210 högskolepoäng (7 terminer, alltså 3,5år) kan få det förlängt upp tilltre år. Men för de som har bytt påbörjad utbildning eller läst sådana kurser som inte leder direkt till examen försvinner möjligheten till längre än fyra års studier, om de inte kommer från rika förhållanden och kan få finansiell hjälp från familjen eller privat egendom.

Berör det mig som går på gymnasiet?
Förutom att många gymnasieelever någon gång i framtiden kommer att hamna på högskolan innebär det att gymnasievalet man som barn gör i femtonårsåldern blir avgörande för ens framtida studiemöjligheter. De som vill läsa ett tekniskt basår kommer intekunna nå upp till de av utredningen föreslagna kraven för förlängt studiemedel.

Varför vill de genomföra detta förslag?
I sammanfattningen av förslaget står det att kommittén vill främja studieplanering och individuellt ansvar. I stort fortsätter det på den av regeringen inslagna linjen, de statliga institutionerna skall endast vara ett sätt att snabbt få ut människor på arbetsmarknaden. Utbildning ska förkortas i högsta möjliga mån, och att studera för studiernas skull ska vara förbehållet överklassen.

Vilka blir vinnarna respektive förlorarna om förslaget går igenom?
Det finns positiva samband mellan generella subventioner och social rörlighet, vilket innebär att en statlig subventionering av allas studier ökar möjligheterna för de som föds i arbetarklassen att genom studier förbättra sin livssituation. De senaste decennierna har antalet unga från arbetarklassförhållanden som söker sig till högskolan ökat, men denna trend harvarit allt mer avtagande i takt med att realinkomsten för studenter har minskat. Detta förslag kommer troligen att begränsa vanliga människors tillträde till högskolan ännu mer. De som verkligen vill studera kommer att tvingas till dåligt betalda jobb, på exempelvis bemaningsföretag som Academic work, och därmed bidra till att pressa ner de allmänna lönenivåerna. Läs mer: http://www.sus.su.se/pdf/broschyrer/rapportstudentliv.pdf