Nyheter

Civilkuragets dag 2017

Idag, som förra året, deltog SUF Stockholm i Civilkuragets Dag, till minnet av kamraten och syndikalisten Björn Söderberg, som mördades av Nazister. Ett stort tack till våra kamrater i Stockholms LS Av Sac som arrangerade demonstrationen, och till alla som deltog!

Vi glömmer aldrig, vi förlåter aldrig. Antifascism är självförsvar. Nedan kan ni läsa vårt tal:

22491884_1519536531448083_1447797749814415566_n

“Mikael Andersson, Kent Antonsson, Lennart Landin, Mikael Isik, Salih Uzel, John Hron, Jimi Karttunen, Björn Söderberg. Minst 14 till har mördats av Nazister och Fascister sedan 1983.

“Antifascism är självförsvar. Fascisterna hotar oss genom sin blotta existens. De vill göra sig av med mig för att jag är revolutionär. De vill göra sig av med mig för att jag är bisexuell. De vill göra sig av med mina vänner och kamrater för att de kommer från Afrika, Mellanöstern, Latinamerika. För att de är muslimer och judar. Alla vid den här demonstrationen utgör en fiende för fascisterna.

“Och det gjorde Björn Söderberg också. Antifascismen är inte ämnad ett fåtal hårdnade aktivister, utan är en angelägenhet för oss alla som värnar om frihet och jämlikhet. Det handlar om att inte acceptera nazisterna vart än de dyker upp.

Oavsett vad liberala ledarsidor påstår, går det inte att debattera bort fascismen. Vi kan inte få bort dem från våra arbetsplatser, våra gator och våra torg genom att tala med dem. Det enda språket Nazisterna talar är våld och hot. När Nazister och terrorister skjuter Björn Söderberg i hans trappuppgång räcker inte ord och debattartiklar.

“Vi måste inse att vår kamp inte bara är den mot fascismen, utan också den mot kapitalismen. Det är bara genom att kämpa för våra gemensamma intressen som vi kan vinna och det är bara genom det klasslösa samhället som vi kan göra oss av med fascismen för gott. Fascismen är kapitalets mest brutala ansikte och har alltid slagit hårt mot vårt fackliga arbete. Björn Söderberg förstod detta och blev mördad för det.

“När fascisterna försöker splittra vår klass efter kulturella, etniska och nationella linjer måste vårt svar vara enighet och organisering. Vi får aldrig glömma våra martyrer, utan följa deras exempel och mod. Vi kan sörja under en tid men vår enda lösning är organiseringen och kampen. Vi får aldrig kompromissa med våra ideologiska och klassfiender.

“Kamrater! Civilkuraget – modet att stå upp mot orättvisor i alla delar av vår vardag och verksamhet – är bland det vackraste vi har. Det kan vara litet eller stort och vi kommer inte sluta förrän samhället tillhör oss och alla!”