sufcola

 “ Det låg i luften.

Så beskriver Arwid Lund och Rikard Warlenius tiden för SUF:s pånyttfödelse i boken Revo!. Under ett 90-tal präglat av hårdare flyktingpolitik, privatiseringen av det offentliga, fascistisk gatunärvaro, och skenande inkomstklyftor fanns det de som ville göra motstånd. Ur ockupationsrörelser, antifascistiska demonstrationer, anarkafeministiska kretsar, och radikala fackförbund återuppstod ett ungdomsförbund: Syndikalistiska Ungdomsförbundet.
Oberoende av varandra bildades 1993 klubbar i Gävle, Uppsala, och på Gotland. Klubbarna bildade snart en landstäckande federation, och förbundet växte fort; 2002 fanns det 37 lokalklubbar spridda över landet. Vi arrangerade och deltog i massiva skolstrejker, demonstrerade kring EU-toppmötet i Göteborg 2001, ockuperade hus och byggnader över hela landet, publicerade tidningen Direkt Aktion, och agerade strejkvakter tillsammans med våra kamrater från SAC.

suf-20-ar

Några kampanjer som gjort oss kända är Du kan inte rösta bort Wallenberg inför riksdagsvalet 1998, där vi betonade att den verkliga skillnaden är den vi gör på våra arbetsplatser och skolor snarare än i vallokalen, Kunskapsfabriken, där vi delade med av oss av den annars dyra kurslitteraturen, och Osynliga Partiet, den autonoma valkampanjen 2006. Gemensamt för många av våra projekt och kampanjer är att de senare fått ett eget liv.

I Stockholm har vi blockerat porrbutiker, deltagit i fackliga blockader och ockupationer (några kända är Västbodaskolan i Farsta, Högdalens folkets hus, och Hagsätra folkets hus); vi har arrangerat Solidaritetsforum och Revolutionär Pride, och haft kontinuerliga nattkaféer där stadens unga har ett nyktert alternativ utan konsumtionskrav på helgerna. Men vårt mest kända projekt är antagligen bildandet av planka.nu, ett nätverk som arbetar för en avgiftsfri kollektivtrafik och idag är fristående från oss.

Under de senaste 25 åren har vi konsekvent och ständigt varit en nagel i ögat på den etablerade politiken. Vi har synat politiker och partier när de – rent ut sagt – snackar skit och gång på gång tagit saken i egna händer. Och det kommer vi fortsätta med till makten ligger där den ska – hos folket. Anslut dig till kampen du med!